Dag 21 – Ett annat ögonblick

....Ibland händer det.....

Någonting som jag istort sätt trodde va helt kört och bara någonting som man kunde drömma om. De har jag äntligen fått uppleva....

Mer än så säger jag inte för jag gillar fortfarande att ha vissa saker för mig själv.

------------------------------------------------------------------------------------------

Burlesque

Christina Aguilera – The Beautiful People - Burlesque Original Motion Picture Soundtrack

Jag har sett filmen Burlesque.

Helt fantastisk film tycker jag.

Jag gillar den här filmen.

  Dag 20 – Den här månaden

Ja den här månaden börjar ju oxå leda mot sitt slut. Det är redan den 18e idag. Den här månaden har varit väldigt händelserik och ärligt talat så hoppas jag på att nästa månad blir bättre. Men de blir den säkert.

Februari började med att Robban fyllde år. En del ångest där men det är en helt annan historia. Sen fyllde min bästa flicka Pernilla år. Och hon och jag är skit dåliga på att ses verkligen. Men de vet vi om båda 2. Det är ju tur de. Sen va de då min tur att fylla år.

Min födelsedag va väldigt bra och jag är otroligt glad att jag har så fantastiska människor omkring mig. Löw till er.

Det har varit väldigt lite jobb den här månaden. Men jag har sökt desto fler jobb. Det är väldigt bra.

Japp idag är min blogg en klagomur.

  Dag 19 – Detta ångrar jag

Det finns ju många saker som man ångrar.

Men jag försöker ha som motto att man ska inte göra saker som man kommer att ångra. Det känns lixom inte rätt för mig.

Men någonting som jag ångrar är att jag inte spenderade mer tid tillsammans med min mormor innan hon dog. För jag saknar henne otroligt mycket och jag fick inte riktigt säga hej då känner jag.

Min mormor va min bästa kompis och min största förebild.

  Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Jag måste ju börja med att säga att jag tycker det är lika kul att fylla år fortfarande. De kommer jag nog aldrig att sluta tycka. Men det är väll desta äldre man blir desta mer press på sig själv får man att man måste baka och göra tårta och bla bla bla blaaa..

Men min favoritfödelsedag va nog faktiskt den som jag hade när jag fyllde 25. Då min syster och mina kompisar bjöd ut mig för att käka mat och senare på kvällen gå och kolla på min favoritgrupp the Yellowmike band. Det va oxå samma dag som Pernilla berättade för mig att hon var gravid. Det var en helt fantastisk födelsedag.

Sen har jag alltid haft turan att få ha mina nära och kära hos mig varje födelsedag.

Jag är köksbords filosof!!

Too much is never enough...

Gud se till den som liten är

Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Runt omkring en värld i brand, håller hårt i mammas hand.

Lyckan kommer, lyckan går, lyckan den som gränsen når.
Byn är borta där vi bor, så och far och storebror.

Människor trängs, vad har vi gjort?
Vart ska vi nu mor?
Låt det bli morgon fort.
Mor kan du för mig förklara, varför är som så arga.
SVARA!

I min säng ligger ett litet barn och sover.
Med huvudet vilande mot kudden och med armarna tillitsfullt utsträckta mot var sida av världen.
Utan att tveka och med långa och lugna andetag sjunker den lilla kroppen in i sömnens varande, för att utan rädsla möta sina drömmar och sin morgondag.

Bredvid ligger jag, föreställande vuxen, ihop kurad och rädd.
Rädd för att kriget ska drabba henne, oss.

Hur ska jag förklara?

Ska jag förklara?
Om hon frågar, vad ska jag svara?

Nu mitt barn krävs kraft att tro, på styrkan som i oss människor bor.
Trotts hämnd och hat där våldet skriker.
Där glädjen dör och modet sviker.
Ett svar som jag viskar i ditt öra.

Att våga vilja kärlek göra!
Att våga vilja kärlek göra!

  Dag 17 – Mitt favoritminne

Nu måste jag allt sätta pannan i djupa veck och tänka i en eller flera timmar.
Nä så illa ska de väll inte vara men tänka en stund måste jag allt.......

Nu är de dax å tänka...tänk...tänk...tänk....
som dom säger de dehär barnprogrammet. Haha

Ett fint minne som jag har som jag tänker berätta om är om min student.

Det var den 7 juni 2002.

BF3h student 2002 de va nått aldeless extra de. Jag och mamma hade förberett i flera dagar innan. All mat och allt som skulle bjudas på och såklart kortege bilen. Min kusin Tobbes pickup. Den skulle kläs med björklövs kvistar och någonting å sitta på skulle vi oxå ha.

Saken hör väll oxå till att en vecka innan studenten så kom jag hem igen. För vi hade varit utomlands på Kreta en vecka för mamma fyllde 50. När vi kom hem skulle vi oxå åka och hämta de nya tillskottet till familen som va en liten cocker spaniel som heter Exit. 9 veckor gammal liten plutt.

Jag skulle ta studenten på fredagen.

På torsdagen, alltså dagen innan så gick jag till salong kalufsen för att få mitt hår fixat.  Efter de begav vi oss till stället där jag och syrran skulle fota oss.

Sen skulle jag då sova med denna jätte frilla.

Då hade då dagen kommit jag skulle ta studenten.

De va ju både spännande och skit läskigt på samma gång.

Dagen började med att mamma sjuktsade in mig till våran ena lärare.

Där skulle vi ha champagne frukost med hela klassen.

Efter de skulle vi gå till skolan för att få våra betyg och krama alla hej då och sådär. Minns faktiskt inte sådär jätte mycket av det. Men de jag minns allra starkast är när vi sprang ut och kotegen såklart.

Utspringet: Alla stod innanför portarna och bara väntade på att få springa ut. Sen öpnnade dom dörarna och musiken började spela, då fick man en rysing över hela ryggen. Nu gäller de. Nu är de slutet av skolan och början av nått helt annat. Sen sprang jag vet jag. Möts upp av mamma som håller i Exit, Pappa, syrran och min dåvarande pojkvän och Pernilla. Sen ber jag om ursäkt om jag glömde någon. Men de va ju bara si sådär 9 år sen jag tog studenten så hmm minne, lite bortblåst.

Efter de skulle vi då gå ner till toget för att stå där och föra ett jävla liv på ren svenska.

Sen bar de av till våran kortege bil.
Sen blev de åka runt hela stan i takt med allas olika dunkande musik. Men de är nästan de som är lite charmen med de hela. Jag delade kortegebil med Stina och Sabrina som gick i min klass och Jenna som gick i paralellklassen.

Efter detta ståhej åkte vi hem och fikat började och pressentöppningen.

För bortskämd som jag är så hade jag självklart fått hur mycket saker som hellst. Sen sitta där och chilla och käka och bara ta de lugnt i några timmar. På kvällen blev de krogen.

Dä har du mina historia om en av dom bästa dagarna i mitt liv.

Man får aldrig slå på sig själv över ett misslyckande...

att varför förstod jag det inte tidigare.

Man får acceptera och gå vidare.

Om någon gör ens hjärta trasigt,

blir det dubbelt så stort när det blir helt igen!

Jag vet att man lär sig av allting man gör. Även om man gör de bra eller dåligt. Huvudsaken är att man gör sina EGNA såkallade misstag som jag egentligen inte tycker om att säga. Men låt gå för denhär gången. Man kan inte gå omkring å lära sig av alla andras bra å dåliga steg. Man måste göra dom själv för att förstå innebörden av dom.

Jag har ju råkat sätta mig i en situation där jag visserligen känner att jag är färdig. I´m dun!

Men där jag vet att andra kanske inte vill acceptera.

Men jag tänker inte låta de ta över. Jag är den jag är.

Klickar de inte så klickar de inte.