Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Jag måste ju börja med att säga att jag tycker det är lika kul att fylla år fortfarande. De kommer jag nog aldrig att sluta tycka. Men det är väll desta äldre man blir desta mer press på sig själv får man att man måste baka och göra tårta och bla bla bla blaaa..

Men min favoritfödelsedag va nog faktiskt den som jag hade när jag fyllde 25. Då min syster och mina kompisar bjöd ut mig för att käka mat och senare på kvällen gå och kolla på min favoritgrupp the Yellowmike band. Det va oxå samma dag som Pernilla berättade för mig att hon var gravid. Det var en helt fantastisk födelsedag.

Sen har jag alltid haft turan att få ha mina nära och kära hos mig varje födelsedag.

Jag är köksbords filosof!!

Too much is never enough...

Gud se till den som liten är

Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Runt omkring en värld i brand, håller hårt i mammas hand.

Lyckan kommer, lyckan går, lyckan den som gränsen når.
Byn är borta där vi bor, så och far och storebror.

Människor trängs, vad har vi gjort?
Vart ska vi nu mor?
Låt det bli morgon fort.
Mor kan du för mig förklara, varför är som så arga.
SVARA!

I min säng ligger ett litet barn och sover.
Med huvudet vilande mot kudden och med armarna tillitsfullt utsträckta mot var sida av världen.
Utan att tveka och med långa och lugna andetag sjunker den lilla kroppen in i sömnens varande, för att utan rädsla möta sina drömmar och sin morgondag.

Bredvid ligger jag, föreställande vuxen, ihop kurad och rädd.
Rädd för att kriget ska drabba henne, oss.

Hur ska jag förklara?

Ska jag förklara?
Om hon frågar, vad ska jag svara?

Nu mitt barn krävs kraft att tro, på styrkan som i oss människor bor.
Trotts hämnd och hat där våldet skriker.
Där glädjen dör och modet sviker.
Ett svar som jag viskar i ditt öra.

Att våga vilja kärlek göra!
Att våga vilja kärlek göra!